Glutenintolerans och specialkostintyg

Intressant beskrivning av gluten, något som förtydligar svårigheterna med sk. intyg för specialkost i skolan.

Gluten består av proteinerna gliadin och glutenin. Det finns i flera olika spannmål främst i vete, råg och korn. Är man känslig ska man välja glutenfria havregryn då de kan vara kontaminerade med gluten vid malning av annat spannmål i samma kvarnar. 

Vanlig symptom 
Magknip, förstoppning/diarré, gaser, läckande tarm, IBS (Irritable Bowl Syndrom), SIBO (small intestinal bacterial owergrowth), men sägs även kunna leda till autoimmuna sjukdomar som t.ex. astma, allergier, diabetes, reumatisk värk (glutenet verkar påverka lederna många blir bättre när de slutat med gluten) även humörsvängningar, depression, infertilitet, adhd mm. Om det har med glutenet, opioidpeptiderna, immunsystemet eller kolhydraternas påverkan är oklart.

Läckande tarm
Det finns ännu vetenskapligt obekräftade teorier om att gluten kan att aktivera immunförsvaret i tunntarmen eller orsaka läckande tarm (hos vissa personer). Hur vida glutenet i sig orsakar ökad tarmpermabiliteten (tarmläckage) är osäkert, man vet inte heller vad kolhydraterna har för roll eller bekämpningsmedel i o-ekologiskt.

The Institute for Functional Medicine ’s (IFM) 2018 års internationella konferens (AIC) i Hollywood, Florida, USA, var otroligt spännande och intressant och fick stort internationellt fokus. Föredragshållare och deltagare var totalt 1500st och representerade 48 delstater och 20 länder varav Sverige hade 16 deltagare (varav en var JAG 😀 ).  Den handlade om samspelet mellan tarm, gener och miljö, där man fokuserar på den exploderande forskning och terapier kring de sammanlänkade rollerna av intestinal permeabilitet (läckande tarm), genetiska störningar och olika miljö utlösare som sammanfaller för att skapa autoimmun sjukdom.

Ett huvudtema för konferensen var den autoimmuna triaden.
Alessio Fasano, MD, PhD, pediatrisk gastroenterolog, forskare och chef vid Center för Celiac Research vid Massachusetts General Hospital, han höll ett föredrag om Celiaki och Non-Celiac Gluten Sensitivitet (NCGS). Han har föreslagit en autoimmun triad: genetisk mottaglighet, antigenexponering och ökad intestinal permeabilitet. Forskning har visat att försämrade slemhinnor bidrar till autoimmun förekomst. Autoimmun förekomst är förhöjd hos individer med funktionella gastrointestinala störningar som t.ex. irritabelt tarmsyndrom (IBS) och dyspepsi.

Han upptäckte ett protein, zonulin, som frigörs som svar på en genetisk eller miljömässig utlösare. I sitt oklara tillstånd förändrar proteinet strukturen i tarm-epitel-förbindelserna (TJ- tight junctions). Försvagade TJ tillåter passage av antigener-makromolekyler, toxiner, matproteiner eller annat från tarmen in i kroppen s.k. intestinal permeabilitet. Fasano presenterar zonulin som en huvudregulator av intestinal permeabilitet som öppnar dörren till flera kroniska inflammatoriska tillstånd.

Att motverka de faktorer som leder till autoimmun sjukdom – triaden av intestinal permeabilitet, genetik och miljöfaktorer – kan kräva multipel behandling. /Läs mer av min artikel från AIC2018 i Näringsmedicinska tidskriften som kommer inom kort <3 

Opioidpeptider
Gluten kan ombildas till opioida peptider som t.ex. glutenexorfin och gliadorfin (en typ av morfin), om de läcker in i kroppen via tarmen kan även hjärnan påverkas. En del kan utveckla ett sorts brödberoende “ta inte min macka”.

Glutenintolerans eller veteintolerance kan ha många orsaker:

  • Celiak – inflammationer kan skada tarmluddet som försvårar näringsupptaget, leda till viktnedgång, hudutslag, näringsbrist, infertilitet, depression, utmattning, skelettproblem och benskörhet. Obehandlat kan det leda till speciella typer av cancer (hos vissa personer). Celiak behöver inte vara ärftlig.
  • NCGS (Non Celiak Gluten Senstitivity) – ökad känslighet för gluten, ger mag-tarmbesvär.
  • Veteallergi – man har ett immunsystem som reagerar felaktigt på veteproteiner och det kan orsakar allergiska reaktioner som rinnsnuva och eller hudutslag. I sällsynta fall kan veteallergi ge upphov till s.k. anafylaxi, en allergisk reaktion som kan vara direkt livshotande om det inte behandlas av sjukvårdspersonal.
  • Fruktaner – tunntarmen kan inte bryta ned eller ta upp fruktaner så de åker ned till tjocktarmen där de fermenteras i tarmens mikrobiota (goda bakterier) och producerar fettsyrekedjor och gaser. Vissa personer kan få obehagliga besvär av den här processen t.ex med gaser och mag-tarmbesvär.
  • Spannmål (även glutenfria alternativ) besprutas vanligen med Round-up som innehåller glyfosat som också kan också öka tarmpermabiliteten, så prova ekologiskt.

Svårt att mäta
Dessa kan vara svåra att mäta på grund av så många olika faktorer. Vanligen tas ett IGE prov och en biopsi (vävnadsprov) i tarmen men du kan också behöva ta ett IGG prov för en nogrannare mätning.

Det finns inget tillförlitligt blod eller vävnadstest, delvis för att gluten överkänslighet inte är en isolerad sjukdom för att den har ett antal möjliga orsaker  t.ex. biopsi, IGE eller IGG prov kan därför inte visa tydligt om man tål gluten eller inte.

Specialkost intyg
Föräldrar och barn bör helt enkelt få utesluta sådant barnen inte mår bra av. Fördelen med ett kostintyg (ej läkarintyg) är att skolbespisningen vet vad just ditt barn behöver. Men det kan dock vara diskriminerande att kräva läkarintyg/sjukintyg för gluten då inte samma regler gäller för alla, som t.ex. för vegetariskt och religiösa/etiska önskemål! Att en kommun kräver läkarintyg för kost saknar stöd i lagen då man inte behöver lämna ut ett sekretessbelagt dokument som är behäftat med tystnadsplikt. Man kan istället skriva i ett intyg att barnet har NCGS om ni vet att barnet får förbättringar av en glutenfri diet. Bara för att en läkare har skrivit ett intyg som oftast kommer av det föräldrarna berättar gör ju inte att det blir mer sant.

  • Falsk laktosintolerans kan komma ifrån en glutenintolerans.
  • Gluten är inte essentiellt (livsnödvändigt) och kan uteslutas närsomhelst.
  • Se upp för att byta till glutenfri “skitmat” för då kan nya magbesvär dyka upp. Enklast är att byta tex Pasta mot kokt Broccoli, Blomkål eller Zucchini-strimlor (liknar pasta).

Se videon Barnläkaren: Skulle vilja skita i alla intyg

Medborgarförslag
Ta en dialog med kommunens måltidsansvariga, skolköket, rektorn eller lägg ett medborgarförslag på de förändringar som ni önskar i skolmaten i skolan. Sen kan kommunen och föräldrar ha olika syn på naturligmat.

Dela gärna dettaShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
By |2018-09-18T18:04:43+00:008 oktober, 2016|Artiklar, Film, Skolmaten|
Translate »